En ny storskalig studie från Skottland ger viktiga insikter i de självmordsrisker som är förknippade med opioidberoende och belyser den livräddande potentialen hos opioidagonistbehandling (OAT). Mellan 2011 och 2020 analyserade forskarna data från över 46.000 personer som fått minst ett recept på metadon- eller buprenorfinbaserad behandling. Resultaten tyder på att personer som får OAT har betydligt lägre självmordsfrekvens, vilket understryker vikten av fortsatt tillgång till behandling i Skottlands eskalerande drogrelaterade dödskris.
Studien, som genomfördes av ett team lett av Rosalyn Fraser och Andrew McAuley från Glasgow Caledonian University, visade att självmordsfrekvensen hos personer med opioidberoende fortfarande är sju gånger högre än hos befolkningen i allmänhet. Behandlingen gjorde dock en märkbar skillnad: personer som aktivt fick OAT löpte tre gånger mindre risk att dö genom självmord än de som hade avbrutit behandlingen. Denna skyddande effekt kvarstod trots den kraftiga ökningen av narkotikarelaterade dödsfall under samma period.
Forskningen får ökad betydelse med tanke på Skottlands förvärrade drogkris. De narkotikarelaterade dödsfallen i landet har mer än fördubblats under det senaste decenniet, och landet har några av de högsta dödstalen för opioider i världen. I studien observerades dock att medan de drogrelaterade dödsfallen eskalerade, har självmordsfrekvensen bland opioidanvändare på OAT stadigt minskat. Detta tyder på att behandlingsprogram inte bara minskar riskerna för överdosering utan också spelar en avgörande roll för den psykiska hälsan.
OAT, som vanligtvis innefattar läkemedel som metadon eller buprenorfin, erkänns av Världshälsoorganisationen som en viktig intervention för opioidberoende. Behandlingen stabiliserar individer genom att minska abstinenssymtom och dämpa sug, vilket enligt forskarna kan minska psykologisk stress och främja en känsla av stabilitet. Genom att delta i OAT-program får människor dessutom tillgång till andra viktiga stödtjänster, t.ex. mentalvård och skademinskande insatser.
Totalt identifierades 575 dödsfall i kohorten som självmord, vilket motsvarar 1,2% av studiepopulationen. Självmordsfrekvensen var särskilt förhöjd under perioder då individerna inte fick OAT, och uppgick till 3,98 per 1 000 personår. Som jämförelse var frekvensen betydligt lägre, 1,14 per 1 000 personår, bland dem som aktivt fick OAT. Dessa trender kvarstod även efter att man kontrollerat för faktorer som kön, ålder och tidigare psykisk ohälsa.
Intressant nog dokumenterade studien också en minskning av självmordsfrekvensen över tid, där den råa dödligheten i självmord sjönk från 2,57 per 1 000 personår 2011-2012 till 1,48 per 1 000 personår 2019-20. Denna minskning står i kontrast till ökningen av narkotikarelaterade dödsfall, vilket tyder på att OAT kan fungera som en kritisk insats för att begränsa dödsfall relaterade till psykisk hälsa även om narkotikaepidemin förvärras.
Den demografiska fördelningen visar att två tredjedelar av deltagarna var män och att nästan hälften var yngre än 35 år vid studiens början. Den stora majoriteten av kohorten kom från Skottlands mest socioekonomiskt eftersatta områden, vilket stämmer överens med den bredare förståelsen att eftersatthet är en viktig drivkraft för både substansanvändning och självmord.
Trots den positiva effekten av OAT varnar studieförfattarna för att det fortfarande finns hinder för behandling. Att avbryta behandlingen - oavsett om det beror på personliga, systemiska eller ekonomiska skäl - lämnar individer sårbara. Tidigare studier har visat att de första veckorna efter av*****ad OAT-behandling är särskilt riskfyllda, då risken för självmord och överdosering är som störst under denna period. Resultaten understryker behovet av löpande stöd för att säkerställa att individerna fortsätter med behandlingen.
Forskarna erkänner vissa begränsningar i sitt arbete, till exempel potentiella felaktigheter i klassificeringen av självmord och utmaningarna med att exakt mäta behandlingsföljsamhet. De betonar dock att de samlade bevisen starkt stöder OAT:s roll när det gäller att minska självmordsrisken.
Studiens *****satser ger viktiga lärdomar för be*****sfattare. Eftersom Skottland brottas med en folkhälsosituation som drivs av opioiddödsfall, kommer det att vara viktigt att skala upp OAT-program och ta itu med de hinder som avskräcker hållbart engagemang. Dessutom behövs riktade självmordsförebyggande insatser för personer med opioidberoende, särskilt de som har en historia av självskada eller psykisk sjukdom.
Denna forskning ger en kraftfull påminnelse om att opioidagonistbehandling är mer än bara ett verktyg för att förhindra överdoser - det fungerar också som en livlina för dem som löper risk för självmord. Eftersom de drogrelaterade dödsfallen fortsätter att öka kommer tillgången till OAT och andra stödtjänster att förbli en kritisk strategi för att skydda både liv och psykiskt välbefinnande i Skottland och därefter.
För att få tillgång till hela studien kan du besöka den här länken: https://doi.org/10.1111/add.16680 (clearnet).
Om du är intresserad av sådana publikationer, vänligen reagera och lämna kommentarer. Detta kommer att vara ett tecken för mig att fortsätta.
